Min Sambo.

Är en fantastisk man. Jag vet att jag inte alltid gör rätt saker och att jag inte alltid är den som du kanske ibland önskar att jag skulle vara. Jag vet att du avskyr när jag sprider mina kläder överallt, när jag fönar håret och det ligger hår överallt...och mina oväntade utbrott som kommer titt som tätt då jag skyller alla mina motgångar på dig. Förlåt älskling. Jag menar inte att vara så svår...jag älskar ju dig av hela mitt hjärta och jag vore ingenting utan dig i mitt liv. Jag vet att jag inte är världens bästa på att visa det alla gånger men jag önskar bara jag kunde beskriva vad du egentligen är för mig....hur viktig du är. Jag vet att jag skriker för mycket ibland och att jag inte alltid är så schysst mot dig. Ofta gör jag saker utan att tänka mig för och jag är ledsen för det, hjärtat. Nu har två år gått sen vi träffade varann i den där baren i stan och jag är så lycklig över att jag fann dig, att jag släppte in dig i mitt liv. Du ger mig så mycket och jag är så dum att jag inte ser det alla dagar. Från och med idag ska jag ta vara på varje sekund tillsammans med dig, för att tid tillsammans med dig är värdefull, och jag blir arg på mig själv att jag glömmer bort att se dig vissa dagar. Du är allt för mig. Det finaste jag har...jag borde tänka på det oftare, varför jag älskar just dig. Antar att jag har blivit lite blind under årens gång. Jag ska börja se dig igen....för jag älskar dig, och jag vill leva hela mitt liv tillsammans med dig. För ingen kan ge mig sådan lycka i livet som du.