Liiite sur är jag, men jag tänker inte skriva ett liknande inlägg som det jag tidigare raderade ikväll. Det var inte så snällt mot en av personerna. Förlåt darling! Men sur är jag fortfarande men det är väl ingen idé att skriva något om det för telefonen går redan varm på grund av det raderade inlägget.
Men jag är så himla tacksam över att min finfiiina fästman finns. Han är helt otrolig...ställer upp för mig när jag behöver honom. Precis som just nu i denna stund. Han finns bara ett samtal bort och står vid min sida när folk kommer med sårande ord om min taskiga bakrund bestående av dumma val. Jag har inga hemligheter för honom och det är skönt i en sån här situation....för utan hemligheter behöver man inte vara rädd att be om hjälp...och nu finns han här, likt den vackraste ängeln som han är och står upp för mig. Det är kärlek det.
Jag kanske inte heller är så himla bra jämt och jag är långt ifrån felfri. Men jag har förmågan att kunna säga förlåt. Och jag står för att jag ibland kan vara en stor jävla idiot....försöker vänja mig vid att en trasig bakrund alltid kommer förfölja en. Tyvärr. Då är det skönt att ha en man som min Andreas. Han älskar mig precis som jag är. Trots min bakrund och mitt knepiga sätt så är jag bra precis som jag är för honom.
Nu ska jag tända en brasa för det är freeeezing cold i mammas och pappas hus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar